Att göra cider från must är egentligen mycket enkelt. Musta äpplena, häll i ett jäskärl med vattenlås, låt jäsa, buteljera, drick!
Långsam jäsning vid låg temperatur och med minst en omtappning samt lagring på flaska minst 6 månader är de enklaste sätten att få en godare cider. Här får du ytterligare några tips.
Du kan läsa mer om varje moment genom att klicka på respektive inledningsord i fet stil.
Äpplen: Välj välmogna äpplen med så låg syra och så hög sötma som möjligt. För att avgöra mognad kan jodtest göras. Blanda i 10-30% äpplen med beska för att skapa fyllighet och eftersmak. Läs mer om detta genom att klicka på inledningsordet i fetstil.
Tvätt: Om frukten plockas från marken, tvätta noga av jord, löv, gräs mm.
Sortering: Sortera bort de äpplen som har möglat eller börjat ruttna. Du kan ha med stötskadade äpplen och äpplen med insektsskador.
Krossning: Krossa frukten eller riv fruktköttet. Kärnorna ska inte gå sönder eftersom de skapar härsken smak. Läs mer om detta genom att klicka på inledningsordet i fetstil.
Maceration: Fruktmassan kan gärna få stå 4-24 timmar för att oxidera, laka ur smakämnen ur skalet och starta den enzymatiska nedbrytningen av pektin. Läs mer om detta genom att klicka på inledningsordet i fetstil.
Pressning: Fruktmassan pressas och hälls över i jäsningskärl. Läs mer om detta genom att klicka på inledningsordet i fetstil.
Mätning: Mät sockerhalten i den nypressade musten som utgångsvärde. Mät gärna även pH och syrahalt, men det går bra utan. Du kan även testa innehåll av pektin. Beskan, innehållet av tanniner, kan mätas i laboratorium. Läs mer om detta genom att klicka på inledningsordet i fetstil.
Jäst: I musten finns gott om jästsvampar, så spontanjäsning är det enklaste. Vill du tillsätta jäst så gör du det i detta steg. Läs mer om detta genom att klicka på inledningsordet i fetstil.
Första jäsningen: Låt musten stå vid 4-20°C i ett jäskärl med lufttillgång och plats i kärlet för cidern att skumma och bilda ”brun hatt” (fr. chapeau brun, eng. brown cap). När hatten börjar spricka upp efter ca 10 dagar omtappas cidern för första gången. Läs mer om detta genom att klicka på inledningsordet i fetstil.
Omtappning: Tappa med hävert om till annat kärl med vattenlås. Se till att inte få med något av varken den bruna hatten eller bottensatsen. Mät sockerhalten. Fyll det nya jäskärlet så mycket som möjligt, helst hela vägen upp till locket. Läs mer om detta genom att klicka på inledningsordet i fetstil.
Andra jäsningen: Jäs cidern i ett slutet kärl med vattenlås i ca 2-10 plusgrader i ca 3-5 månader. Tappa gärna om en gång i månaden för att avlägsna jästfällningen. Läs mer om detta genom att klicka på inledningsordet i fetstil.
Buteljering: Med hävert, häll över cidern på flaskor. Se noga till att inte få med någon jästfällning. Läs mer om detta genom att klicka på inledningsordet i fetstil.
Lagring och flaskjäsning: Sekundär jäsning, degorgering, dosage, malolaktisk fermentering samt autolys kan alla ske i flaskan. Cider tål att lagras mörkt och vid låg jämn temperatur i flera år. Läs mer om detta genom att klicka på inledningsordet i fetstil.
Läs mer om cidermakning på engelska hemsidan cider.org.uk
Böcker om cidermakning
Ciderboken. Stefan Dehlen och Lena Israelsson. 1997. ISBN 91-46-17075-8.
Craft cider making. Andrew Lea. 2016. ISBN 9781785000157. Engelska.
The new cider maker’s handbook: A comprehensive guide for craft production. Claude Jolicoeur. 2013. ISBN 9781603584739. Engelska.
Cider i Europa. Jeppe Gents. 2018. ISBN 9788797067901. Danska.